Hjälpsamhet och medmänsklighet

Egentligen hade jag tänkt berätta om utflykten till Fredriksdal redan igår, men det var tydligen jobbigt att utflykta för jag somnade i soffan redan vid sextiden och sov i tre timmar innan jag tog mig upp till sängen. Det var kanske lite optimistiskt att tro att jag skulle klara av en heldagsutflykt redan några dagar efter att jag börjat känna mig bättre men jag tog det lugnt och vilade ofta. Jag tyckte också att jag kände efter hela tiden om orken höll på att ta slut men det gick så över förväntan att jag blev överraskad när den plötsligt tog slut knall och fall.

Det var så klart knökfullt på tåget hem och det fanns ingenstans att sitta på hela vägen från Helsingborg till Lund. Det var där och då som jag kände mig svimfärdig och bara tvungen att sitta ner. Jag satte mig på huk på golvet ett tag bara för att få lite vila men det hjälpte inte särskilt mycket. Vid sådana tillfällen är det svårt att vara sjuk för det syns ju inte utanpå. Jag ser ut som vilken frisk och fräsch 34-åring som helst och det känns svårt att begära en sittplats från någon annan när det inte är tydligt varför den behövs.

Precis bredvid oss satt en familj med två vuxna och tre barn. Ett av barnen satt en lång stund uppflugen i mammas knä, vilket en ju så klart ska kunna göra om en vill. Under tiden var platsen antingen tom eller ockuperades av barnet bredvid som lade sig raklång över två säten. Mammans sällskap påpekade då att det var lite i överkant att barnet skulle ligga ner när hela tåget är fullt av människor som måste stå. Barnet satte sig därmed upp och platsen fortsatte att stå tom. Till slut flyttade barn nummer ett tillbaka men jag kunde inte hjälpa att känna mig rätt ogint inställd till hela familjen.

De kunde ju så klart inte veta att jag har utmattningsdepression och höll på att trilla omkull av trötthet. Däremot var de ju väldigt medvetna om att många människor faktiskt måste stå upp stora delar av resan och ändå kunde de inte få för sig att försöka knöka ihop sig lite. Det måste en ju naturligtvis inte göra men jag skulle nog inte med gott samvete kunna uppföra mig som den här familjen gjorde oavsett om jag trodde att någon var sjuk eller ej. Vi är helt enkelt inte särskilt hjälpsamma mot varandra i samhället och det är så ledsamt att se.

Den enda som gjorde något för sina medpassagerare på den här resan var en man som inte såg typiskt svensk ut och som bröt när han pratade svenska. Han sträckte sig efter en äldre dam som fått stå hela resan och visade henne att det blev en plats ledig bredvid honom. Den tyckte han att hon skulle ha och hon blev såå tacksam. Han visade också mannen mittemot som sökte efter ett uttag att det fanns ett ovanför honom själv och erbjöd sig genast att byta plats så att mannen mitt emot skulle kunna ladda sin mobil. Jag blev så glad över att se någon som brydde sig om andra människor även om han inte själv fick något ut av det.

Egentligen tänkte jag berätta om vår utflykt här och kanske visa en bild eller två. Det får visst bli i ett annat inlägg för jag ser nu att det här handlar om något helt annat. Jag har alltid försökt att visa respekt och hänsyn mot andra människor men undan för undan har jag själv tagit till armbågarna mer och mer. Hjälpsamhet belönas så sällan och ofta rent av straffar det sig att visa hänsyn. Jag har blivit så ilsken över sådana tendenser att jag börjat anamma dem själv. Men vill jag verkligen bidra till att samhället blir hårdare och kallare? Nej, jag ska återgå till att släppa fram andra människor för kanske kan jag inspirera någon till att pay it forward.

HPIM1157

Jag börjar med att bjussa på en bild av mina smultron. Se, känns inte världen redan lite mjukare och varmare?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: