Jobba halvtid, vilken lyx!
Posted by Hanna on 22 oktober, 2014 · 6 kommentarer
Det är roligt att jobba nu. Jag orkar med det bättre än jag hade räknat med och är sjukskriven på 50% året ut. Sen ska jag upp till 75% och det känns i ärlighetens namn inte så lockande. 50% är så väldigt lagom hur en än vrider och vänder på det. 25% är för lite för det är mycket jobb med lite resultat. Att gå upp, göra sig i ordning, åka till jobbet, jobba två timmar och sen åka hem efter att inte ha hunnit färdigt med någonting känns mest energikrävande. Att däremot ha fyra timmar på sig innebär att jag har tid att arbeta effektivt och faktiskt få något gjort innan jag åker hem och har hela eftermiddagen på mig till annat.
Däremot är det inte helt lätt att faktiskt åka hem. Ja, jag vet, det låter konstigt men jag har faktiskt ofta svårt att bestämma mig för att det får vara nog nu utan vill bara göra en sak till, och bara hinna färdigt med en grej till. Jag är alldeles för envis och impulsiv och har en tendens att bli uppslukad av det jag gör. Då är det svårt att bryta och gå hem och det tar alldeles för lång tid för mig att varva ner. Vissa dagar klarar jag inte av att lyssna på ljudbok eller radio på vägen hem för att tankarna på jobbet snurrar på i en så vansinnig takt att jag känner mig som en Duracellkanin. Jag hittar liksom inte av-knappen utan adrenalinet rusar i kroppen på mig.
Jag hinner åka hela vägen hem och oftast greja med saker en halvtimme till innan jag äntligen hamnar i soffan och långsamt kommer ner i varv. Men det är också då när jag sitter där med min kopp te och en bra serie eller kanske bok som jag ser mig omkring och verkligen inser att det här är livet. Jag njuter av att sluta tidigt på eftermiddagen och trots att jag är trött efter jobbet så har jag tid på mig att samla ihop mina själsförmögenheter och kanske orka laga mat eller göra något annat innan dagen är slut. Det känns lyxigt. Vardagslyx!
Arkiverad under Arbetskritik, Hållbar livsstil, Utmattning · Tagged with Arbetstidsförkortning, Det goda livet, Downshifting, Energi, Kvinnosjukdomar, Livsval, Rehabilitering, Sjukdom, Utmattningsdepression
Ett gott liv 
Jag jobbar ju också typ halvtid nu (56%) och tycker att det är skönt. Dock äts ju det som blir över upp av min extra sovtid. Hinner sällan göra något annat än att sova och äta innan barnen ska hämtas (eller av andra hushållsgrejer de dagar jag inte hämtar). Jag sover/ligger i sängen ca 1,5-2h per dag (och sover 7-7,5h per natt när jag egentligen behöver 8h).
Nu till min fråga. Sover du på dagen? (Eller vilar i sängen)
Jag upplever att jag inte har så mycket ”fritid” längre eftersom jag sover bort den. Men jag behöver ju det, skulle inte orka hålla igång en hel dag.
Vad skönt föresten att det funkar så bra för dig att jobba halvtid nu! Hoppas att det går lika bra vid nästa ökning!
GillaGilla
Jag sover nästan aldrig på dagen längre. Ibland blir jag så klart extra trött och senast idag somnade jag till på soffan men som regel orkar jag med hela dagen. Dock med den reservationen att jag behöver vila liggande varje dag.
Jag har haft lite dåligt samvete över att inte jobba mer när det nu går så bra men vid närmare eftertanke har jag kommit fram till att jag är på precis rätt nivå nu. Jag jobbar det jag orkar men har också energi över för att må rätt så bra även efter arbetsdagen. Det måste ju ändå vara meningen även med en sjukskrivning, att en ska må bra hela dagen och inte bara att en ska pressa ur minsta gnutta arbetskapacitet som finns.
Jag tycker det låter som att du jobbar för mycket om du sover så mycket varje dag. Det har jag inte gjort på något halvår och om en blir så trött att sömn behövs och inte bara vila så tror jag att en har överansträngt sig. Men det är så klart upp till dig att avgöra hur det känns för dig. Jag kan ju bara döma utifrån min egen situation.
GillaGilla
Hmm… jag funderat på detta sedan igår då jag såg ditt svar. Jag tror att en stor anledning till att jag ”måste” sova varje dag är att jag har så dålig sömnkvalitet pga att jag sover med Stella som är 3 år. Hon väcker mig minst två gånger per natt och vi somnar ofta om ganska snabbt, men sömnrytmen blir ju lite hackig. Ibland ligger jag vaken och tänker (mina egna sömnproblem), men det är inte lika vanligt.
Jag har sovit på dagen i många år nu, men tidigare var det kanske två gånger per arbetsvecka. Dock har jag haft sömnbrist nästan varje dag sedan Stella föddes och nu när jag är sjukskriven så klarar jag inte att koncentrera mig/fungera i vardagen när jag har sömnbrist. När min man var föräldraledig så hade jag sömnbrist i typ sju månader på raken, men det gick ändå att hantera med koffeintabletter och te. Nu orkar jag inte det längre. (det kan nog ha bidragit till att jag blev sjuk)
De få dagar då jag fått sova 8-9 timmar på natten (typ min sovmorgondag på helgen) så kan jag klara en dag utan sömn (dock med lite horisontell vila).
Tar dessutom medicin som gör mig extra trött.
Men å andra sidan måste jag säga att den där utmattningskänslan inte kommer särskilt ofta längre sedan jag gick upp i tid (tre veckor sen). Jag har dessutom börjat träna litegrann och jag blir inte så trött i kroppen av fysisk aktivitet, så det är ju skönt.
Men det vore ju bra att få sova hela nätter. Antar att Stella snart landar i det med nu när hon börjar bli så stor. Annars får vi lösa det på något sätt.
Jag håller helt med dig om att det är meningen att du ska få må bra även efter arbetsdagen. Det ska ju inte vara så att du stupar i säng när du kommit hem och sen knappt orkar med kvällen. Jag gick upp i tid när jag märkte att det plötsligt fanns en hel del energi ÖVER och att jag kände att jag orkade mycket mer än vad jag fick utlopp för. Jag vill inte gå upp till min ordinarie tid 75% förrän jag känner likadant igen kring min nuvarande arbetstid.
GillaGilla
Det låter som om du har fattat rätt beslut och då är det väl bara att hoppas att den lilla snart börjar sova igenom.
GillaGilla
Det som är det svåraste när man kommer till den nivå då man är kanske för pigg för att jobba endast 50% men fortfarande inte OK för att jobba 75% är att inte göra för mycket saker hemma (för att man orkar). Tvinga sig att vila trots att man inte känner behovet är inte alltid lätt.
GillaGilla
Nej det är en evig balansgång det där. Nu jinxar jag väl det hela men jag tycker faktiskt inte att det är så svårt just nu. Det känns som om jag har lärt mig signalerna och att förstå vad som funkar bra och vad som inte gör det och det ger faktiskt resultat. Som jag skrev ovan så vill jag inte bara ha ork för jobb och inget mer och jag tror inte heller att vare sig min arbetsgivare eller min läkare tycker att det är så det ska vara.
Jag är kanske extra lyckligt lottad men jag tycker att jag har lärt mig läxan och att jag får alla chanser att komma tillbaka till ett bra liv. Det tänker jag ta vara på och ta det så långsamt, så långsamt och dessutom stanna upp innan jag ens är tillbaka vid utgångspunkten. Heltid tänker jag aldrig mera jobba. Det är livet för kort och för värdefullt för.
GillaGilla