Ode till en menskopp

Jag har fullständigt fantastiska nyheter. Jag kan använda menskopp.

Nu kan det ju tänkas att några av er är äckelmagade och tycker att detta är ett olämpligt ämne som jag kan hålla för mig själv, men då får ni titta åt ett annat håll medan det här blogginlägget pågår för det tycker inte jag.

Jag har nämligen mens precis som övriga 50% av befolkningen och den kommer troget varje månad vare sig en vill eller inte. Det innebär nedblodade underkläder, dyra mensskydd och smärta och värktabletter. Jag kan leva med mensvärken, den är inte så farlig, men jag har alltid tyckt att det är fasligt krångligt med mens. Den är oregelbunden och jag är ostrukturerad, vilket oftast innebär en total överraskning varje gång. Tamponger brukar finnas i varje väska och i varje jacka, men mer än en gång har jag blivit tvungen att rusa till affären eller be någon bekant eller kollega om att rycka ut med mensskyddshjälp. Fasligt krångligt. Dessutom blir det dyrt. Och väldigt onödigt mycket avfall.

Enter menskoppen.

För ungefär två år sen fick jag äntligen tummen ur och köpte en menskopp från menskoppen.se. Det blev en Femmecup och jag brydde mig inte så noggrant om alla råd. Jag är tämligen avslappnad och var inte alls nervös över att inte lyckas sätta in den eller ta ut den. Jag var övertygad om att jag och koppen var en match made in heaven. Döm om min förvåning och olycka när jag inte alls lyckades få till det så där avslappnat och laid back som jag sett framför mig, utan istället inte fick till det alls. In är inga problem. Ut ännu mindre. Jag har haft kontaktlinser i tjugo år så det här med att sätta i och ta ur främmande objekt i min kropp är inget som bekymrar mig alls.

Däremot skav. Skav bekymrar mig något alldeles kopiöst för när sagda objekt väl satts på plats så vill jag inte behöva tänka på det förrän jag beslutar att det är så dags. Men den här koppen skavde. Jag försökte vara tålmodig. Försökte på olika sätt. Försökte vid olika tillfällen i min cykel. Försökte låtsas att den inte skavde. Men ingenting hjälpte.

Så till slut skrev jag till menskoppen.se och bad om råd, vilket resulterade i en ny kopp: Mooncup. Glad och förväntansfull provade jag den vid nästa mens. Och glädjen dog. Det blev precis likadant som med den förra koppen. Jag nästan grät av frustration för jag vill ju spara pengar och miljö och alltid ha mitt mensskydd med mig, men det verkade inte vara avsett för mig.

Desperat googlade jag på kortare kopp, livmodertapp och allt vad jag kunde komma på. Det visade sig efter mycket sökande att det faktiskt finns en kopp för oss stackare som efter en förlossning inte ser ut som folk längre, och därför inte kan ha de menskoppar som annat folk kan ha. Den heter Meluna shorty och finns på m-koppen.se. Jag blev jätteglad.

Sen blev jag sur. Nä, vad fan? Ska jag behöva köpa en tredje menskopp för flera hundra? Det går jag inte med på. Så jag tog helt enkelt min Mooncup och vrängde den ut och in. Och vet ni? Det funkade. Halleluja, änglar sjöng i kör vad glad jag blev. Från det ögonblicket och hela mensen igenom kunde jag använda menskopp utan minsta lilla skav, genom att helt enkelt vränga ut avigsidan på den. Koppen blev minst en cm kortare och det räckte uppenbarligen bra.

Nu är jag stolt downshiftare som hädanefter kommer spara pengar, besvär och miljöpåverkan. Slå den! Eller köp en egen menskopp. Jag kan inte nog sjunga menskoppens lov. Fast ni kanske redan använder menskopp hela bunten?

Annonser
Comments
3 Responses to “Ode till en menskopp”
  1. Händelsevis skriver:

    Genialiskt! Ska prova detta med min med!

    Liked by 1 person

  2. Anna skriver:

    Googlade samma som du och hamnade här! Nyfiken på hur det funkade med mooncup på avigan fortsättningsvis?
    Har också bekymret att den är för lång men är alldeles för snål för ännu en! (Hittade också Meluna shorty, men blev lite misstänksam mot deras materialval!)

    Gilla

    • Hanna skriver:

      Johorå, det funkar alldeles förträffligt och det även om min livmodertapp i det närmaste blir utvändig vid vissa tillfällen. Kruxet är att koppen kan börja läcka om jag inte tömmer den i tid, men jämfört med att byta tampong var fjärde timme är det ju ingen big deal. Jag tror främst det handlar om att koppen med avigan ut får mycket mjukare kanter som inte kan skava någonstans på samma sätt som den spetsiga avklippta piggen. Så trots att den sitter väl långt ut och jag kan känna den väldigt ytligt så skaver den inte och gör sitt jobb om jag tömmer den regelbundet. Hoppas det ska funka för dig också!

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: