Om trygghet

Idag är en gråmulen dag i Skåne, men det har i alla fall slutat blåsa. Jag bakar bröd och dricker hett kardemummate vid köksbordet.

IMG_3766

För tredje veckan i rad spelar samma julmusik i bakgrunden. Det känns tryggt. Jag längtar som vanligt till julen och har redan planerat julklappar, granens placering och julbaket. Julen är trygg och jag suktar efter trygghet just nu. Världen känns så otrygg och nu menar jag inte terrordåden i Paris. Risken att det skulle hända just mig är så liten att det faktiskt inte oroar mig alls.

Jag känner mig däremot inte så lite rädd och uppgiven inför framtiden. Försämringar i välfärden, politiska partier som racear högerut, gränskontroller, flyktinghat och rasism. Det är som om världen tappat vettet och jag står utanför och undrar om det är jag som är galen?

”Vi får aldrig glömma” har varit en flitigt använd fras under hela mitt liv, men det tycks ingen längre komma ihåg. Mediebevakningen konstruerar idévärlden och talet om flyktingkatastrof och Sveriges ansträngda ekonomi har blivit en sanning. När katastrofen i själva verket ligger i den brist på medmänsklighet detta manifesterar. Jag har gråtit över världen så många gånger den senaste tiden att jag varje gång tror att det inte längre finns några tårar kvar. Men det kommer alltid fler. Jag försöker undvika nyheter men de sipprar igenom. Gränskontroller i Sverige, avvisningar vid gränsen, åtstramad flyktingpolitik i Danmark, stängda gränser i Polen, nedbrända flyktingboenden på rad, volontärer med öppna hjärtan som skriker sig hesa för de behövande, avhysta EU-migranter, tiggare utanför varje affär.. Det tar aldrig slut!

Och så händer Paris. Plötsligt är varenda människa Paris. Men ingen är Beirut. Ingen är Syrien, Kenya, Kongo eller Sudan. Flaggorna översvämmar sociala medier och mitt inlägg om problematiken med denna egocentriska, västliga bild av världen lämnas okommenterat och ogillat. Ingen gillar en party pooper. Nu är det Paris och det är skönt med enig sorg. Åsa Romson slaktas i sociala media för sin brist på empati när hon uttrycker bekymran över att klimattoppmötet kan bli lidande. Who cares about the miljö? Folk har ju dött!!

Men folk dör varje dag. Bara inte rätt sorts folk. Klimatfrågan kommer skapa fler flyktingar, fler motsättningar och fler terrorister. Vi kan faktiskt tänka på två saker på en gång. Det betyder inte att de döda offren i Paris betyder mindre. Snarare mer! För deras död sätts i ett sammanhang och kan få vara startskottet för en vändning.

Men jag tror inte det. Och det gör mig rädd, ledsen och otrygg. Och så rinner tårarna igen.

Annonser
Comments
4 Responses to “Om trygghet”
  1. johannanswe skriver:

    Håller så med dig. I allt. Så många tankar – men försöker reda ut dem själv här: http://www.johanna-n.com/blogg/paris-och-om-att-inte-lata-det-stanna-vid-en-profilbild/

    Liked by 1 person

  2. Händelsevis skriver:

    Håller med dig!
    Blir kritiserad för att jag inte ändrar min profilbild men kan inte förstå vad det skulle tjäna till? Jag lider så klart med offren och deras anhöriga men kan inte se att mitt medkännande skulle ökas av att visa en flagga för en nation som bombat, förstört och koloniserat…
    Känner liksom du stor bekymran över det politiska läget och allt hat som verkar frodas lite var stans…

    Liked by 1 person

    • Hanna skriver:

      Ja, det är ju en del av problematiken som sällan eller aldrig berörs. Var kommer vapnen ifrån? Hur uppstod konflikten? Vad ligger bakom angreppen, konflikterna, flykten? I det stora hela tänker jag att det är på grund av väst. Kolonialismen och utsugarpolitiken verkar inte ha någon ände, men det vill ingen erkänna. Det är ju bara svartskallarna och muslimerna som vill kriga ihjäl sig. Och varför diskuterades aldrig dessa frågor i grundskolan? Det var inte förrän jag läste migration på högskolan som jag blev medveten och det kan ju inte alla höra.

      Gilla

Trackbacks
Check out what others are saying...
  1. Livea och livet skriver:

    […] jag gjorde det skulle jag vilja kunna uttrycka mig ungefär som man kan läsa i bloggen som heter Lev mer konsumera mindre. Det kommer jag inte kunna göra, men jag ska i alla fall göra ett […]

    Gilla



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: