Medvetandeångest

Många gånger har jag önskat mig tillbaka till en tid när jag inte var så medveten om sakernas tillstånd. Hur skönt vore det inte att inte behöva välja mellan oetiska, miljöförstörande strumpor och kalla fötter? Hur skönt vore det inte att kunna köpa strumpor i en vanlig affär nära dig utan att behöva lägga ner en helt orimlig tidsmängd på att leta reda på de rättvisaste, miljövänligaste, hållbaraste och samtidigt billigaste strumporna? Att obekymrat snaska i sig de där giftiga vindruvorna det bjuds på när du är borta? Att susa iväg med flyg till världens avlägsnaste hörn då och då bara för att en förtjänar det?

Det vore så klart gött men det går inte att sluta vara medveten. Lika lite som du kan lära dig att inte läsa igen kan du sluta använda de raster du skaffat dig under livet. Det innebär allt som oftast problem för mig som kan bli handlingsförlamad (hej sambo som fick köpa nya skor åt mig på det däringa internettet eftersom jag inte kunde ta några som helst beslut) eller få ångest (så klart inte på det där riktiga ångestsättet som innebär andningssvårigheter och dödslängtan) över vad mitt enda lilla beslut kan leda till. Är det inte kemikalier som jag och min familj kan få i oss så är det avverkning av mangroveträsk, utsläpp av koldioxid, utrotning av djurarter, livsfarliga arbetsvillkor och ojämlika förhållanden i produktionen som ställer till det. Sist men inte minst påstår jag mig vara en downshiftare och vill därmed inte spendera några större summor om möjligt. Det går inte ihop!

Ska en vara vara hållbar på alla sätt och vis så kostar den naturligtvis pengar. Framför allt kostar den tid. Min tid. Och den tiden orkar jag inte alltid ge. Visst vill jag gärna handla alla våra kläder och prylar på second hand, men jag orkar inte ge mig ut och bevaka flödet av varor på second hand-butiker och loppisar i den takt som krävs för att stöta på det en letar efter innan det försvinner. Jag tittar ofta på Blocket och Tradera men tycker oftast att det leder till ganska dåliga köp eftersom jag inte kan prova kläderna eller se varans skick på riktigt. Större saker som ska hämtas kräver också mycket av mig eftersom de oftast måste hämtas mer eller mindre omgående och kanske till och med kräver ett släp.

Ibland vill jag klä mig i säck och aska och dra en gammal presenning över mig (nej, just det, den är ju gjord av plast, fy, fy!) för att slippa att någonsin handla mer. Så hur ska jag göra? Jag försöker naturligtvis så gott jag kan att tänka good enough. Att jag inte alltid kan göra allting och att jag istället ska försöka se hur mycket bra jag gör, men det är svårt när en återigen har köpt byxor på hm-rea för 75 kr. Inte för att det är något jag gör slentrianmässigt men för att de faktiska hål min garderob visar på måste fyllas och för att jag inte orkar försöka hitta något hållbart. Det. är. så. mycket jobb.

Så hur gör ni för att inte duka under av klimatångest inför köpet av nya trosor? Hit me!

Annonser
Comments
2 Responses to “Medvetandeångest”
  1. NIckan skriver:

    Åh känner igen!!!!!!!!
    Jag lägger på tok för mkt energi och tid på att leta bra grejer. Fördelen är ju att det blir mkt mindre handlat, men jag blir även så arg att det ska behöva vara så svårt…. För de flesta kommer aldrig byta mönster om det inte blir lättare.
    Jag försöker vara lite förutseende. Så jag inte ska behöva panikhandla. Och sen gör jag som du…. Accepterar att ibland får även jag ta den lätta vägen. Visst, det ger viss ångest att köpa nya ej miljömärkta jeans. Men så tänker jag på alla kläder jag köpt till familjen begagnat, alla kassar jag släpar med återvinningstextil, kravbonden jag sponsrat med direktköp, allt tvättmedel jag inte använder, mailen jag skickat till olika företag för att ligga på osv….. Jag gör så gott jag kan, och det kommer bli lättare och lättare när samhället kommer ikapp.
    I början vägrade jag kompromissa och var inte de ekologiska strumporna gots-märkta, eller ekokaffet krav-märkt fick det va! Men nu har jag sänkt nivån lite. Känner jag mig fattig kan jag ibland tom nöja mig med att osten eller köttet är svenskt.
    Jag har fler områden jag kan jobba med och förbättra dessutom, men man kan inte göra allt hela tiden.

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: