Mitt goda liv
Den här veckans tema har handlat om vad som är ett gott liv. Frågorna vi har fått handlar mycket om hur vi kan veta vad som är gott, varför det är gott, om det gäller för alla och om det är viktigt att det som är gott är gott för andra eller om det räcker att det enbart är gott för mig. Vi har tittat på vad filosofin och forskningen säger och nu ska vi själva resonera. Och jag känner mig trött.
Jag vill faktiskt inte undersöka hur och varför, jag vill bara utforska vad som är viktigt för mig och mitt goda liv. Igår fick vi tio minuter att försöka formulera vad som utgör ett gott liv och orden rann ur mig. Idag finns ett stort tvärstopp inombords som säger att jag inte vill rättfärdiga eller försöka hitta argument för varför jag tycker att följande utgör grunden för ett gott liv så jag försöker väl att lyssna in då. Jag har alltid trott på tanken och analysen och alltid känt ett behov av att förklara mig och anpassa mig. Jag tror att det behovet har uppstått ur en överlevnadsmekanism jag utvecklade under barndomen som säger mig att det är livsviktigt att få andra människor att tycka om mig genom att vara duktig. Med välsmorda argument som ibland slirar lite på min övertygelse (som i fallet med lönearbete och lottovinst) försöker jag att förklara mig undan kritik och ifrågasättanden, men en av mina punkter för ett gott liv handlar faktiskt om att sluta med det. Jag vill bygga trygghet och styrka inuti min egen kropp och mitt eget sinne och kanske är det den processen, som faktiskt är viktigast i mitt liv just nu, som sätter stopp här idag? Jag vet inte, men idag följer jag instinkten och ger er vad mina klasskamrater kallade för ”nästan poesi” som uttrycker vad jag längtar efter och vad jag vill försöka fylla mitt liv med.
Att få hitta min plats på jorden och få leva i samklang med den.
Att följa naturens och årstidens växlingar och leva i samstämmighet.
Att ständigt förnya min kontakt med och förundran inför alltet och dess skönhet och storhet.
Att få ha nära (och goda) relationer som ger stort utrymme för ensamhet (solitude).
Att leva enkelt för att inte behöva sälja min tid och min person för min överlevnad.
Att hitta glädje i de små tingen istället för att ständigt söka efter mer.
Att få längta för att sedan få glädjas.
Att helga min kropp och mitt sinne.
Att dela livets mystik med likasinnade.
Att känna framtidshopp och framtidstro.
Att bli ett rakryggat träd med djupa rötter som klarar av att det blåser.
Ett gott liv 
Word 🙏🏼♥️
GillaGilla